Rent historiskt har den svenska textilindustrin haft sitt säte i Norrköping, Göteborg, Skåne och Sjuhäradsbygden. Bland annat kan nämnas att det 1911 fanns hela 175 textilfabriker i Norrköping. Man utnyttjade vattenkraft och det stora industriella kunnande som fanns i regionen. Under sent 1900-tal började dock konkurrensen från utlandet sätta stor press på den svenska textilindustrin.

Borås blir Sveriges textilcentrum

Borås, i närheten av Göteborg, lyckades etablera sig som ett centrum för handel med textiler. En stor anledning var Algots som grundades 1907. Världskrigen påverkade konjunkturen mycket och konsumtionen gick ner hos privatpersoner, men istället ökade det svenska försvaret sina inköp till otroligt höga nivåer. Efter andra världskriget fanns också ett stort uppdämt behov av att köpa textiler som gynnade den svenska industrin, vilken klarat sig bra tack vare Sveriges neutrala ställning. Algots tillverkade omkring 2 miljoner klädesplagg år 1952. Bara 12 år senare hade de dubblat siffran till 4 miljoner.

Konkurrens från låglöneländer

Under mitten av 1900-talet började man bli oroliga inom den svenska textilindustrin. Det började bli tydligt att länder där arbetskraft var mycket billigare kunde producera textiler till bara en bråkdel av den svenska kostnaden. Textilfabriker i både Norrköping och Skåne fick snart lägga ned sin verksamhet. Även Algots i Borås gick från sina enorma framgångar till att vara i konkurs år 1977. Problemet var att många länder i Asien hade industrialiserats i rekordtakt. Antagligen hade ingenting kunnat stoppa den svenska textilindustrins fall.

Svenska textilindustrin anpassar sig

För att åtminstone överleva i mindre utsträckning började den svenska textilindustrin satsa på alternativa lösningar. Kläder och textiler blev inte längre det enda området. Man började satsa på så kallade tekniska textiler som kunde utnyttjas av pappersindustrin och för bland annat byggnation av vägar. Egenskaper som styrka, flexibilitet och liknande blev viktigare än enbart låg kostnad. I framtiden tror man att textiler även kan börja spela en mer avgörande roll inom medicin, till exempel för konstgjorda blodkärl och för benimplantat.