Historiskt var vävning ett kvinnligt hantverk i Sverige. Det gjordes främst i det egna hemmet under vintermånaderna när jordbruket inte behövde lika mycket arbetskraft. En stor del av de vävda textilerna var för eget bruk, men eventuellt överskott kunde bytas mot livsmedel och andra saker som var nödvändiga för hushållet. Industrialiseringen såg till att situationen började förändras från och med 1800-talet och framåt.

Sverige får sina första textilfabriker

Som de flesta vet var det England som var världsledande inom textilindustrin med sina finurliga maskiner. De flesta andra länder låg långt efter, inklusive Sverige. Inte blev det bättre av att England hade infört lagar mot att exportera maskiner för att skydda tekniken. Därför var de allra första textilfabrikerna i Sverige förhållandevis primitiva. En av pionjärerna var C.H. Strimberg som lyckats lära sig mycket om textiltillverkning i en av Köpenhamns bomullsspinnerier. Han grundade en fabrik 1805 vid Kullens och en 1813 vid Sjuntorp.

Ett genombrott sker

Många engelsmän hade utvandrat till Belgien och grundat maskinverkstäder. Dessa maskiner kunde exporteras till Sverige och ledde under 1830-talet till ett genombrott i textilindustrin. Fabrikerna kunde göras större och dessutom var arbetskraften billig. En stor andel av dem som arbetade i fabrikerna var 15 år eller yngre och barnarbete förekommer fortfarande i modern tid. Snart började även England exportera sina maskiner. Spinnmaskinerna blev allt mer effektiva. Massproduktionen av textiler började revolutionerna heminredningen i Sverige. De sjunkande priserna gjorde att vanligt folk nu hade råd med gardiner, mattor, sängkläder och mycket annat som tidigare bara varit förunnat de rika.

Ökad mekanisering

Med allt bättre råvaror och maskiner så fortsatte utvecklingen under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal. Mekaniseringen gjorde att färre arbetare behövdes i fabrikerna. Bara för att nämna ett exempel så krävdes det 1936 bara omkring hälften så många arbetare som gjorde en viss arbetsuppgift 1910. Bullernivån steg dock och många textilfabriker var långt ifrån trevliga arbetsplatser tills man började tänka till kring arbetsmiljön.